1887
Kompanjonerna Södergren och Malmström börjar tillverka halvylletyger i en nyuppförd fabrik vid Marieberg i Svängsta, där det tidigare funnits en såg- och mjölkvarn.
1906
Carl Albert Svahn köper fabriken. Han äger redan Wahlqvistska klädesfabriken i Karlskrona, som i stort sett säljer alla sina ylleprodukter till försvaret.
1911
Fabriken i Karlskrona brinner ner och Svahn förlägger all sin verksamhet till Svängsta. Omfattande utbyggnad sker av såväl fabriken som kraftverket invid denna.
1914
Svahn avlider. En kunnig textilman fabrikören Nils Swartling från Norrköping anställs som ny företagsledare.
1915
Swartling köper fabriken. Krigsårens efterfrågan på yllevaror gynnar företaget.
1920-
Fabriken moderniseras ytterligare och tillbyggs. Produktionen inriktas även på mattor, plysch- och sammetsvävnader. 1928 levereras mattor till Stockholms slott – namnet Rikssalsmattan lanseras. En tid har företaget klädaffär vid Drottninggatan 84 i Karlshamn.
1940-
Krigstiden blir fabrikens storhetstid med omfattande leveranser till försvaret och cirka 150 anställda. Mot slutet av årtiondet börjar det gå dåligt.
1950-
Nils Swartling dör den 7 mars 1949. Familjen driver fabriken vidare ett par år men tvingas 1954 sätta den i konkurs. 120 anställda blir utan arbete. Aug Schmitz kommanditbolag i Malmö köper då verksamheten för 1,5 milj kr. Och startar tillverkning av mattor– Svängsta Mattväveri AB.
1960-
Makarna Lisette och Lars-Åke Norlander övertar och köper aktierna i Svängsta Mattväveri AB. Lars-Åke är textilingenjör och kan konsten att väva ryor maskinellt.
Fabrikationen tar fart och vid årtiondets slut har man 80 anställda och en omsättning om drygt 4 milj kr. Rya- och flossamattor tillverkas i ett modernt ullspinneri.
Genom skicklig produktutveckling och marknadsföring blir Svängstamattan ett begrepp för kräsna heminredare såväl i Sverige som utomlands. Antalet anställda fördubblas till som mest 180 personer.
1970-
1976: Textilkrisen (och ändrat heminredningsmode) har drabbat verksamheten. Tabergs yllefabriker AB fortsätter rörelsen med 60-tal anställda.
1979: Tabergs tvingas lägga ned verksamheten. Den 27 april blir sista arbetsdagen.
1979-Idag: Verksamheten, med textilinriktning, har fortlöpande bedrivits under olika huvudmän. Sedan flera år finns företaget Hitex AB i lokalerna. Hitex har förenat textilindustrin med den numera datoriserade finmekaniken och skapat en robot som tillverkar mattor som exporteras världen över. Hitex producerar också olika former av specialmattor med så olika kunder som flygbolag, biltillverkare och oljeschejker.